onsdag 25 november 2009

Egoismens syskon.. Självförtroendet och uppmärksamhetsberoendet..

Nu är de faktiskt inte alls syskon utan det var mest för att kunna få en catchy titel.. Och om titeln är catchy så får man faktiskt böja på sanningen lite, tror ni mig inte så googla upp det..

Dagens ämne kära barn är självförtroendet, ens ego och uppmärksamhet/uppmärksamhetsberoendet.. Väldigt spännande, så poppa klart era popcorn, stäng av alla distraktioner som teven, stereon, pojkvännen/flickvännen och fokusera..


Jag kan till att börja med vara den första som medger att jag tycker om uppmärksamhet, jag tycker om komplimanger och även om jag själv anser att jag är bäst på allting så tycker jag om att höra det ifrån andra också.. Väldigt mycket faktiskt, allt som matar mitt hungriga ego tycker jag om väldigt väldigt mycket..

MEN med det sagt så har jag en gräns på hur långt jag går för att få all den här uppmärksamheten..

Visst, jag kan fiska för komplimanger ibland när självförtroendet kanske inte är på topp och egot måste matas och det varken skäms jag för eller ber om ursäkt för, det får mig att må bättre helt enkelt..

Men jag visar inte 90% utav mina bröst med världens djupaste u-ringning och jag har inte på mig en så kort kjol så att jag mina äggstockar fryser till is, främst för att jag inte har några äggstockar och jag tvivlar på att någon vill se mitt håriga bröst eller mina deformerade, fotbolls skadade ben..

Missförstå mig rätt nu, jag ser absolut inte ner på folk som gör i stort sätt allt för att få uppmärksamhet och går ut och festar med något som lämnar väldigt lite åt fantasin, om det får er att må bättre så kör på det, whatever floats your boat..

Jag är inte här för att dömma folk, jag vill förstå dessa personer och det jag undrar är över är om det är pga uppmärksamhetsberoendet, som så många klär sig som de gör och beter som de gör..


Kan det vara så att det är som vilket annat beroende som helst där man måste öka intaget mer och mer för varje gång för att få någon effekt? Kan det vara så att det krävs mer och mer för att mätta sitt ego?
Är det därför man ser folk dansa på baren halvnakna, hällandes sprit på sig själva och hångla upp varandra?
Är det därför man ser folk, främst tjejer lägga upp nakenbilder på sig själv på internet?


Jag vet inte, jag är faktiskt genuint nyfiken för det oroar mig lite, dels för att om det är ett beroende som får folk att bete sig på det sättet så finns risken, även om den är relativt liten för min del att jag i slutändan också hamnar där, och dels för att folk kan gå så pass långt för att få uppmärksamhet..

Jag personligen och jag vet att många andra tycker att man ska lämna lite åt fantasin, och att bete sig som drägg inte alls är så sexigt.. Fast å andra sidan så ändrar många sina åsikter ju längre in på natten man kommer..


En tanke jag hade bara, har något svaret så snälla berätta.. Jag är som sagt genuint nyfiken..




1 kommentar:

  1. Du talar om att jaga uppmärksamhet som om det vore lika med att visa sig extremt lättklädd. Eller du betonar det iallafall.

    Det finns ju massor av sätt att få uppmärksamhet. Men du fastnar för just den sorten. Och att det är främst tjejer som gör det.

    Dessutom antar jag att du lever här i Sverige.

    Jag vet inte om det är en trend som går här eller om det är bra eller dåligt eller ens extremt.

    Men om jag jämför med ett annann kontinent jag varit på. Där det jämt är varmt och följaktligen mycket ganskska vanligt att gå lättklädd. När jag kom var det en väldigt märklig känsla. Efter att i månader gått omkring i korta jenaskjolar och färgfranna topar utan bh som om det vore den naturligaste saken i världen. Upptäckte jag att här hemma var det inte ok. Här betraktades man som en som ville visa upp sig och därmed bjöd ut sig och tiggde om uppmärksamhet och fick skylla sig själv om man fick skamliga och helt utan respekt-förslag.

    Jag tycker och trivs och är stolt för min kropp. Men den känslan fick sig en törn. I det land jag varit är de flesta kvinnor stolta över sina kroppar oavsett hur de ser ut. De sträcker på sig.

    Men här blir man om man gör det nedtryckt både av kvinnor och män.

    Så, jag vet inte om det som du pratar om skulle vara något extremt effektsökeri eller bara stolthet eller nåt mittemellan. Men jag tror faktiskt att många här tycker att det är obekvämt att se sådant för att man är ovan och inte vet vad man ska göra av sig själv när man ser sådant. Kanske känner man sig inte så fri eller trygg i att gå lättklädd heller.

    Nej, ut och res så kommer du upptäcka att det är mycket här som är hämmat och instängt och skamfyllt och du kommer vända på frågan och undra mer över hur och varför det är så istället.

    SvaraRadera