Helgens bravader.. Boskap och våldtäktskrogar..

Helgen var då återigen över och jag vet att ni alla sitter som barn vid julafton och väntar på att öppna era julklappar och få veta vad jag har hittat på för busigt, väntan är över gott folk, låt mig berätta..

På fredagen blev det utgång med ett par vänner som jag inte hade träffat på länge, vänner som flyttat, jobbat utomlands, glidit ifrån.. Det var kort sagt kul, inget speciellt som hände dock utan det blev en helt vanlig ute kväll.

Bortsett ifrån allt klängande då..

För er som inte visste det så är jag nykterist på heltid, jag dricker i stort sätt aldrig, händer att jag blir sugen ibland men det är väldigt sällan.
Att gå ut som nykter är en speciell upplevelse för er som aldrig varit med om det, det känns som att du bara blir intelligentare och de andra bara tappar det mer och mer, jag gillar den känslan, den känslan är bra för mitt ego, den känslan säger att jag är bättre än er.. Men man kanske inte ska tro på allt den känslan säger, egot har ju sabbat för en tidigare.

Jag har hur som helst absolut inga problem med att ha kul ute när jag är nykter, jag har lärt mig att släppa loss och jag kan hantera alla fyllesvin men en sak som fortfarande får mig att vilja gaffla er i ögat, är allt klängande..

VARFÖR?! Måste ni hänga på mig? TA PÅ MIG ÖVERALLT?! Och andas två millimeter ifrån mitt ansikte? Jag ser er, backa lite.. Jag hör er, BACKA lite.. Och nej jag uppskattar inte antastningen, sluta ta på mig!

Det och boskaps-effekten* gjorde att kvällen fick tre tummar upp utav fem möjliga, trevligt men inget speciellt..


*Boskaps-effekten = när massa kåta människor trängs som boskap på en speciell plats i klubben, händerna brukar oftast vara överallt och tafsa och ju närmare man kommer tre snåret desto mer börjar det gå över till en stor orgie. De första orgie-tecknen är oftast, fyllehångel och torrjuckande.



På lördagen blev det betydligt lugnare, brorsan lyckades övertala mig att crasha ett födelsedagskalas som två utav hans vänner hade.
De skulle ha kalaset på en kvarterskrog mitt ute i ingenstans och när jag säger mitt ute i ingenstans så menar jag just, mitt ute i ingenstans..
Om jag inte minns helt fel så låg krogen på en bakgata i ett mindre industri område, hela vägen dit var fylld av massa våldtäkts gränder och passande nog rann det även en liten flod bredvid där man bekvämt kan dumpa ett lik.. Kalaskul!

Själva krogen var ett skämt i sig, temat var ett tappert men misslyckat försök till en sportbar/western saloon, det var max 18 pers där och 15 utav dem var med födelsedagsbarnens sällskap.
Och skylten vid krogens ingång gjorde min kväll och jag skrattar fortfarande högt när jag tänker på skylten, jag LOLAR! Det stod, "krogens namn" följt av, Restaurang, bar och nattklubb.. NATTKLUBB?!

Kvällen var faktiskt överaskande kul, trevligt och roligt folk så jag klagar absolut inte, men jag märkte en sak, hur handlingsförlamad jag var och att jag var tvungen att anstränga mig för att få igång en konversation, det var längesen jag var tvungen att göra det och det fick mig att inse en sak.

Att vara social är något man måste träna på, det är inget som kommer naturligt, i alla fall inte till en början.
Tror ni mig inte så föreställ er följande scenario, världens socialaste person sitter inlåst hemma utan någon mänsklig kontakt i en, två månader, den personen kommer garanterat att ha det tufft nästa gång han/hon träffar en annan människa..

Och det är precis det som har hänt mig, jag är inte ens i närheten av att vara lika social som jag var för två, tre år sen när jag var ute varje helg och minglande och träffade nytt folk, det är en muskel som måste tränas, som vilken annan muskel som helst..


Så nu blir det hårdträning som gäller..