Förlåt tomten, lovar att vara snäll nästa år..

Kära tomten, förlåt..

Förlåt för att jag gjorde det där..
Förlåt för att jag sa det där..
Förlåt för att jag ständigt tänker på mig själv i första hand..

Och förlåt för att jag inte var snäll i år som jag hade lovat förra året, men jag lovar att vara snäll nästa år..



Nu verkar det här mycket värre än vad det egentligen är, visst jag har varit stygg stundtals men det finns styggare människor här i världen.

Sen är det antagligen fel av mig att resonera på det sättet, allt är ju relativt och det finns alltid någon hemskare, med det här tänket så kan Stalin säga att han i alla fall inte var lika hemsk som Hitler.. Om man han nu inte var död dvs, tvivlar på att han säger mycket nu..


Jag är varken en Hitler eller en Stalin men sen är jag inget helgon heller, jag har skött mig illa vid vissa stunder, riktigt illa faktiskt och nu i efterhand ser man att man säkert hade kunnat sköta det på ett bättre sätt men sen är det ju lätt att vara efterklok.. Fast å andra sidan så hade jag antagligen betett mig på samma sätt ändå..


Hur som helst så förväntar jag mig inget paket från tomten med mitt namn på under granen i år.. Kanske nästa..

Shepherd gör en Letterman.. Top 10 listan..

Ja, som många utav er säkert har märkt så har jag en förkärlek till citat och ordspråk, väl medveten om att många är en grov överdrift med tanke på att det typ är tre personer som följer min blogg, MEN ni vet i alla fall att jag har en förkärlek till citat och ordspråk och det gör er speciella och väldigt coola..
Hade det här varit högstadiet så hade ni varit det tuffa gänget som skolkade och tjuvrökte bakom gymnastik hallen och som alla ville hänga med..


Som rubriken lyder så gör jag en Letterman och listar mina top 10 citat och ordspråk och sen är det ju också fjärde advent idag, även känt som crazy synday!
Med det menas att jag tänker vara helgalen och rabbla upp mina 10 favorit citat helt slumpartat! " VA?! Han är ju helt sjuk!" Tänker ni säkert nu..

Ja.. Det är han.. Ibland..


shepherds top 10 citat & ordspråk.

5, Så länge man inte ger upp, har man inte förlorat.
8, The thing you fear the most has no hold on you, it's the fear itself.
3, Nothing ventured, nothing gained.
10, When you are through changing, you are through.
2, Ångra inte det du gjort, ångra det du inte har gjort.
7, En resa på 1000 mil startar med ett steg.
4, Du missar 100% av alla skott som du inte skjuter.
6, Allt man inte dör av blir man starkare av.
9, You catch more bees with honey.

1, Behandla andra som du själv vill bli behandlad..

Hjärtsorg? I'll take two!

Jag har blivit förälskad..

Inte i en person, hon är förvisso en men det är inte henne jag har blivit förälskad i utan det är hennes röst och hennes musik..

En röst som jag föreställt mig att änglar har, sorgsna änglar..
En röst som går rakt in i själen och berör vem som helst, oavsett hur känslokall man är..

En musik som får en att tänka tillbaka på en gammal flickvän/pojkvän..
En musik som får en att känna sorgen och smärtan av ett brustet hjärta..


Jag har blivit förälskad i Melissa Horn, men inte i personen som sagt utan i hennes röst och musik..


Jag har lyssnat på hennes musik nu i några dagar och jag har mer eller mindre blivit besatt, men en sak jag saknar och det här kanske låter lite sadistsikt, jag saknar den sorgen hon sjunger om..

Jag vill ha någon att tänka tillbaka på, jag vill känna hur ett brustet hjärta känns, dels för att få bekräftat att det är något som lever där inne och att jag inte är någon robot och dels för att kunna relatera till alla dessa låtar om just hjärtsorg och svek..

Och jag avundas faktiskt er som har varit med om det, tro det eller ej..


Som det allt för klyschiga citatet lyder, "Det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls.."

Aldelles för liten kaka.. Tomten, här har du min önskelista..

Föreställ er en kaka.. En tigerkaka eller sockerkaka, det spelar ingen roll.. Föreställ er sen att den kakan är uppdelad i 8delar..

En del ska gå till den personen, en annan del ska gå till en annan person osv, till slut finns det ingen kaka mer..


Jag är den kakan just nu.. Den är slut och det ända som finns kvar är en tom talrik..


Fy satan vad mycket jag har haft att göra på sista tiden, plugget tar flest bitar av kakan, typ halva.. Sen har jag haft en massa strul med bla, A-kassan som inte slutar drygar sig, massa papper som måste fyllas ut och skickas, signeras och skickas tillbaka..

CSN har inte heller gått sådär jätte smidigt, mest för att jag varit så stressad av allt annat så jag missade att signera några blanketter..

Sen har bilen strulat också så den måste fixas, en kakbit där..

Nu har vi en kakbit kvar och den går till jobbsökning, ständigt finputsande av mitt cv, och lägenhetssökning.


Mina vänner och familjen får smulorna, har knappt haft tid över för att träffa dem.


Och som toppning, glassyren, gräddet på moset så har företaget jag jobbade på sist gått i konkurs efter en jävla massa strul med diverse samarbetspartners..

Alla mina ordrar har blivit mackulerade (inte värda ett skit), och konkursförvaltaren som har gått in för att styra upp allt kan inte ge mig någon lönegaranti eftersom jag enbart jobbade på provision.. Runt 40 tusen som gått upp i rök, tack för den..


För att summera och förklara varför bloggen blivit liggandes, jag har knappt tid att leva, jag är mer eller mindre helt pank och så sjukt trött på att sitta i telefon kö hela dagen och prata med dryga människor för att försöka få lite information..


Kära tomten, här har du min önskelista.

Skicka A-kassan åt helvetet.
Låt företaget från mitt tidigare jobb göra dem sällskap och de kan ta med sig konkursförvaltaren också.

Ge mina vänner/familj tålamod, så att de finns kvar när allt väl har löst sig och jag kan börja umgås med dem igen.

Och slutligen.. Få slut på det här jävla helvetesåret..

2009, fuck you!

Gayest day ever.. Bubbelbad och bakning..

Jag har minst sagt haft en väldigt underlig dag..
Vaknade upp i morse och kände mig baksugen utav någon skum anledning, jag som kanske bakat två gånger i hela mitt liv, och jag som i stort sätt misslyckats med ALLT när det kommer till matlagning..

Jag som misslyckats med, snabbmakaroner, koka ägg, NUDLAR!! blev baksugen..
Har nog missuppfattat vad som menas med att vara bakis.. Å andra sidan så har jag ju också varit nykterist i ett par år nu så, men hur som helst så bestämde jag mig för att baka muffins..


Men som alla vet så måste man ju "gaya" till det lite innan man kan börja baka och det gjorde jag i form av ett långt bad med massa bubblor och badsalt som jag hade fått av syrran för nått år sen och det här var inget vanligt mesigt badsalt, utan det här var badsalt "for men" ... (Som att det gör saken okej liksom).
Sen hade jag även tänkt att tända ett par doftljus och verkligen gå all out, men då kom jag på att jag faktiskt har en penis också, så det fick räcka med det manliga saltet..

När jag plaskat klart i mitt jätte manliga bad var jag redo för att baka!

Det blev som sagt muffins men inga vanliga muffins, det blev super muffins!
Hade fått höra av en vän att man kunde lägga in chokladbitar i muffinsen så att de smälter i ugnen och blir jättemumsiga sen, fråga inte hur vi kom in på samtalsämnet för det vill jag inte veta själv..

Det blev ett par snickers muffins, knideräggs muffins och geisha muffins.. Låter jättegott jag vet, men efter att ha provsmakat på ett kinderäggsmuffins och i stort sätt fått hål i alla mina tänder och med största sannolikhet också fått diabetes på köpet, så lägger jag numera min bakningskarriär på hyllan.. Fy satan vad söta de blev, jag skakar fortfarande av sockerchocken..


Nu är jag hur som helst hetero igen och jag ger gladerligen bort ett dussin muffins till den som vill ha dem..

Och nu måste jag ut och göra något riktigt manligt som att lukta svett, spotta och slå någon/något för att sätta allt i balans igen..

Skolstart och service på högsta nivå..

Känner att jag först och främst är skyldiga er alla en liten ursäkt för att jag inte har lagt upp något nytt inlägg på ett tag, har sett att några utav er har förgäves varit inne och kikat om det kommit något nytt..
Jag är ledsen, men det är faktiskt lättare att bara skjuta upp skrivandet än att ta tag i det och sen vill jag inte heller skriva något för att jag "måste" då väntar jag hellre och skriver när jag vill skriva istället..

Nog om det nu, ni är alla förlåtna, vi går vidare..


Dagens inlägg kommer inte öppna era ögon eller att få er att tänka till, den kommer att handla om min skolstart, och folk som verkligen vet vad service går ut på..


Som jag nämnt tidigare så kommer jag att börja på en ky-utbildning vid namn internationell säljare och jag hade min första skoldag i måndags.

En klass på 40pers, alla främlingar och det syntes på långt håll..
Hur vi alla satt och nervöst kall pratade med våra nya klasskamrater, hur vi alla hade våra egna förväntningar på kursen, lärarna, eleverna..
Och sen kom övningen som ändrade allt, vi skulle intervjua personen som satt bredvid oss och sen redovisa det högt inför klassen..

Vissa var mer nervösa än andra men alla ställde sig upp och pratade inför 40pers och efter övningen kikade jag omkring och fascinerat såg hur stämningen ändrades helt, nu var det inte kallt och stelt längre, de flesta var mycket mer avslappnade och det skrattades friskt.

I slutet på dagen så kändes det som att vi hade känt varandra bra mycket längre än en dag, och jag personligen tyckte det var väldigt intressant att se hur ett gäng totalt främmande människor efter en liten övning blivit såpass sammansvetsade..

Jag blev minst sagt, väldigt imponerad av läraren..


Skolstarten får en tumme upp, men det får inte min A-Kassa..

Stod i telefon kön i drygt 30-45min och när jag väl kom fram till en handläggare möttes jag av en så dryg, kall och otrevlig människa..

Jag förklarade mitt ärende och ställde lite frågor och hon svarade med väldigt nonchalanta ja/nej svar, hon förklarade absolut ingenting alls om det jag undrade om..
Till slut suckar hon och säger att jag tillhör avdelning "39", jaha, säger jag och frågar vad det innebär och då får jag höra det här, det här är den exakta dialogen..

"Du tillhör en annan avdelning, du får ta upp dina frågor med dem.."
"Okej, men kan jag inte ta det med dig medan jag ändå har dig på luren istället för att stå i kö i ytterligare en halvtimme för att få svar på frågor som du kan svara på här på en gång?"
"Nej, du får ta det här med din handläggare.."
"Aja, visst.. Hur kommer jag till avdelning 39 då, har de något speciellt nr? Jag blev ju kopplad hit direkt.."
"Ja, det står på hemsidan.."
"Okej, men kan inte du koppla mig dit eller ge mig nret?
"Nej, du får gå in på vår hemsida.."

Och återigen, hon var fortfarande dryg, otrevlig och väldigt nonchalant under hela den konversationen..

Hon förstod verkligen innebörden av ordet service..


A-kassan får en tumme ner, nej föresten.. De får ett finger upp och ni kan säkert gissa vilket finger..

Bitterfittor ska inte jobba på kundtjänst, så enkelt är det..

Egoismens syskon.. Självförtroendet och uppmärksamhetsberoendet..

Nu är de faktiskt inte alls syskon utan det var mest för att kunna få en catchy titel.. Och om titeln är catchy så får man faktiskt böja på sanningen lite, tror ni mig inte så googla upp det..

Dagens ämne kära barn är självförtroendet, ens ego och uppmärksamhet/uppmärksamhetsberoendet.. Väldigt spännande, så poppa klart era popcorn, stäng av alla distraktioner som teven, stereon, pojkvännen/flickvännen och fokusera..


Jag kan till att börja med vara den första som medger att jag tycker om uppmärksamhet, jag tycker om komplimanger och även om jag själv anser att jag är bäst på allting så tycker jag om att höra det ifrån andra också.. Väldigt mycket faktiskt, allt som matar mitt hungriga ego tycker jag om väldigt väldigt mycket..

MEN med det sagt så har jag en gräns på hur långt jag går för att få all den här uppmärksamheten..

Visst, jag kan fiska för komplimanger ibland när självförtroendet kanske inte är på topp och egot måste matas och det varken skäms jag för eller ber om ursäkt för, det får mig att må bättre helt enkelt..

Men jag visar inte 90% utav mina bröst med världens djupaste u-ringning och jag har inte på mig en så kort kjol så att jag mina äggstockar fryser till is, främst för att jag inte har några äggstockar och jag tvivlar på att någon vill se mitt håriga bröst eller mina deformerade, fotbolls skadade ben..

Missförstå mig rätt nu, jag ser absolut inte ner på folk som gör i stort sätt allt för att få uppmärksamhet och går ut och festar med något som lämnar väldigt lite åt fantasin, om det får er att må bättre så kör på det, whatever floats your boat..

Jag är inte här för att dömma folk, jag vill förstå dessa personer och det jag undrar är över är om det är pga uppmärksamhetsberoendet, som så många klär sig som de gör och beter som de gör..


Kan det vara så att det är som vilket annat beroende som helst där man måste öka intaget mer och mer för varje gång för att få någon effekt? Kan det vara så att det krävs mer och mer för att mätta sitt ego?
Är det därför man ser folk dansa på baren halvnakna, hällandes sprit på sig själva och hångla upp varandra?
Är det därför man ser folk, främst tjejer lägga upp nakenbilder på sig själv på internet?


Jag vet inte, jag är faktiskt genuint nyfiken för det oroar mig lite, dels för att om det är ett beroende som får folk att bete sig på det sättet så finns risken, även om den är relativt liten för min del att jag i slutändan också hamnar där, och dels för att folk kan gå så pass långt för att få uppmärksamhet..

Jag personligen och jag vet att många andra tycker att man ska lämna lite åt fantasin, och att bete sig som drägg inte alls är så sexigt.. Fast å andra sidan så ändrar många sina åsikter ju längre in på natten man kommer..


En tanke jag hade bara, har något svaret så snälla berätta.. Jag är som sagt genuint nyfiken..

Egoism.. En allmän syndrom..

Hade en diskussion tidigare idag med en vän angånde egosim och det fick mig att fundera lite och så oegoistisk som jag är tänkte jag dela med mig av mina funderingar..


Som ni säkert har märkt så är jag en man med många teorier men som det vackra ordspråket lyder, hellre en massa teorier än en massa skabb..

Till saken då..

Jag måste först bara påpeka att jag inte kan presentera något som stärker mina teorier över huvudtaget, förutom mitt logiska tänkande och det anser jag i alla fall vara en tillräckligt trovärdig källa, vad ni anser är mindre viktigt..

Min teori är följande, ALLA människor är egoistiska i grund och botten..

Vissa är mer egoistiska, vissa mindre, vissa visar det och andra inte.. (Fick man till ett litet rim där också.)
Skillnaden är att de som är "egoistiska" inte förnekar det..


Låt mig presentera kvällens exempel..

Exempel 1: Du och en annan person är strandsatta på en öde ö och det finns ingenting alls att äta, förutom en macka..
Du har nu tre möjliga val.

1. Du delar på mackan
2. Du äter hela mackan själv
3. Du ger den andra personen hela mackan

Majoriteten hade delat på mackan, några hade ätit hela mackan själva men ingen hade gett hela mackan till den andra personen.. INGEN..

Det exemplet kan diskuteras eftersom det är ett extremt fall och att överlevnads instinkten kommer in i bilden så jag bjuder på ett till lite mindre extremt exempel.

Exempel 2: Du och flickvännen/pojkvännen har tittat på film och käkat massa gott, det finns en chokladbit kvar och båda är sugna på den och ni diskuterar om vem ska få den sista biten, om du är mannen i det här scenariot kommer du antagligen ge med dig i hopp om att få "annat" lite senare = egoistiskt.
Eller om du nu inte har någon gömd agenda och ger med dig, så ville du ändå ha den sista biten innerst inne, alltså lät du inte din egoism flöda fritt.
En egoist hade i det läget inte tvekat en sekund på att ta den sista biten.

Sen har vi också den klassiska "goda" egoismen där personer gör massa gott för andra, de donerar pengar, ger hemlösa mat osv, de mår ju bra av att göra allt det där, alltså är det på ett eller annat plan också egoistiskt.


Nu är ju det här som sagt bara en teori och jag är inte så insatt i ämnet men det fina när det kommer till just teorier är att även om de inte stämmer så är de oftast svåra att motbevisa, speciellt om det handlar om abstrakta ämnen som det här.. Och om det nu mot all förmodan skulle motbevisas, ja då är det bara att vägra acceptera det och tjur-aktigt hålla sig fast vid sin teori och sina åsikter..
På så sätt är du en vinnare, och det är ju trots allt det som är meningen med livet, att vinna..


Och missförstå mig rätt nu är ni snälla, jag försöker absolut inte uppmuntra er till att bli mer egoistiska, utan mer att få er att sluta förneka det.
Om jag inte är helt ute och cyklar när det kommer till min begränsade kunskap om psykologi så är första steget att förstå och att acceptera ett "problem", accepterar vi att vi alla är egoistiska så kommer det här leda till vad jag vill kalla för motsatt egoism.
Motsatt egoism är när du ställs inför ett val och du väljer det oegoistiska valet för att du inte vill verka egoistisk, alltså kommer det här leda till att folk generellt kommer vara mindre egoistiska, och det är ju inte så fel eller hur?


Ps. Nu vet jag inte om det redan existerar ett begrepp för mitt spontant påhittade "motsatt egoism" fenomen men om det existerar så får ni gärna kommentera vad det egentligen heter och om det inte existerar så har jag patent på det och skulle det användas så kommer jag att stämma er. Ds.


Det var allt för mig, må väl era egoister..

Helgens bravader.. Boskap och våldtäktskrogar..

Helgen var då återigen över och jag vet att ni alla sitter som barn vid julafton och väntar på att öppna era julklappar och få veta vad jag har hittat på för busigt, väntan är över gott folk, låt mig berätta..

På fredagen blev det utgång med ett par vänner som jag inte hade träffat på länge, vänner som flyttat, jobbat utomlands, glidit ifrån.. Det var kort sagt kul, inget speciellt som hände dock utan det blev en helt vanlig ute kväll.

Bortsett ifrån allt klängande då..

För er som inte visste det så är jag nykterist på heltid, jag dricker i stort sätt aldrig, händer att jag blir sugen ibland men det är väldigt sällan.
Att gå ut som nykter är en speciell upplevelse för er som aldrig varit med om det, det känns som att du bara blir intelligentare och de andra bara tappar det mer och mer, jag gillar den känslan, den känslan är bra för mitt ego, den känslan säger att jag är bättre än er.. Men man kanske inte ska tro på allt den känslan säger, egot har ju sabbat för en tidigare.

Jag har hur som helst absolut inga problem med att ha kul ute när jag är nykter, jag har lärt mig att släppa loss och jag kan hantera alla fyllesvin men en sak som fortfarande får mig att vilja gaffla er i ögat, är allt klängande..

VARFÖR?! Måste ni hänga på mig? TA PÅ MIG ÖVERALLT?! Och andas två millimeter ifrån mitt ansikte? Jag ser er, backa lite.. Jag hör er, BACKA lite.. Och nej jag uppskattar inte antastningen, sluta ta på mig!

Det och boskaps-effekten* gjorde att kvällen fick tre tummar upp utav fem möjliga, trevligt men inget speciellt..


*Boskaps-effekten = när massa kåta människor trängs som boskap på en speciell plats i klubben, händerna brukar oftast vara överallt och tafsa och ju närmare man kommer tre snåret desto mer börjar det gå över till en stor orgie. De första orgie-tecknen är oftast, fyllehångel och torrjuckande.



På lördagen blev det betydligt lugnare, brorsan lyckades övertala mig att crasha ett födelsedagskalas som två utav hans vänner hade.
De skulle ha kalaset på en kvarterskrog mitt ute i ingenstans och när jag säger mitt ute i ingenstans så menar jag just, mitt ute i ingenstans..
Om jag inte minns helt fel så låg krogen på en bakgata i ett mindre industri område, hela vägen dit var fylld av massa våldtäkts gränder och passande nog rann det även en liten flod bredvid där man bekvämt kan dumpa ett lik.. Kalaskul!

Själva krogen var ett skämt i sig, temat var ett tappert men misslyckat försök till en sportbar/western saloon, det var max 18 pers där och 15 utav dem var med födelsedagsbarnens sällskap.
Och skylten vid krogens ingång gjorde min kväll och jag skrattar fortfarande högt när jag tänker på skylten, jag LOLAR! Det stod, "krogens namn" följt av, Restaurang, bar och nattklubb.. NATTKLUBB?!

Kvällen var faktiskt överaskande kul, trevligt och roligt folk så jag klagar absolut inte, men jag märkte en sak, hur handlingsförlamad jag var och att jag var tvungen att anstränga mig för att få igång en konversation, det var längesen jag var tvungen att göra det och det fick mig att inse en sak.

Att vara social är något man måste träna på, det är inget som kommer naturligt, i alla fall inte till en början.
Tror ni mig inte så föreställ er följande scenario, världens socialaste person sitter inlåst hemma utan någon mänsklig kontakt i en, två månader, den personen kommer garanterat att ha det tufft nästa gång han/hon träffar en annan människa..

Och det är precis det som har hänt mig, jag är inte ens i närheten av att vara lika social som jag var för två, tre år sen när jag var ute varje helg och minglande och träffade nytt folk, det är en muskel som måste tränas, som vilken annan muskel som helst..


Så nu blir det hårdträning som gäller..

Dags för förändring..

Ja, som rubriken lyder så är det dags för förändring och ni som är uppmärksamma har märkt vad som har förändrats och för er andra, låt mig berätta.

Det är bloggen..

När jag startade bloggen var det tänkt att den skulle fungera som ett "anteckningsblock" för mig, ett sätt att ta det jag har lärt mig och försöka lära ut det och på sätt dels gå in djupare på ämnet och förhoppningsvis lära mig något nytt, och dels repetera det, det sägs ju att det bästa sättet att lära sig något är att lära ut det till andra.
En annan tanke var att dela med mig av saker och ting som har hjälpt mig i både mitt yrkesliv och i mitt privatliv, blandat med lite allmänt skitsnack och en jävla massa försäljning, främst hur man kan anpassa försäljningen till det vardagliga livet och se försäljningsyrket från ett helt annat perspektiv.


Jag har avsiktligt försökt hålla det lagom personligt, fokuserat mer på ämnet än mig själv som person, det kommer att ändras nu.

Bloggen kommer att bli lite mer personlig men den kommer fortfarande att följa samma röda tråd, dvs försäljning.

Varför alla dessa förändringar kanske någon frågar sig? Jo, för att jag kommer att börja studera nu i december, kom nämligen in på en kurs som jag var väldigt sugen på.

Kursen är en två årig ky-utbildning och handlar om försäljning och marknadsföring, och eftersom jag ska börja studera så kommer det att dröja ett tag innan jag blir en framgångsrik säljare så därav alla dessa förändringar.


Men jag håller tummarna och jag uppmanar er att göra detsamma om att mitt liv kommer innehålla tillräckligt många roliga, intressanta och lärorika händelser så att både jag och ni som följer bloggen blir nöjda.


Och slutligen så avrundar vi det här med ett citat..

"When you are through changing, you are through."

Hat föder hat..

Väckarklockan ringer och jag studsar upp ur sängen, jag vaknade verkligen på rätt sida idag.

I min värld sken solen, fåglar kvittrade, det var guld och gröna skogar.

Med ett stort och brett leende skuttade jag fram till kylen för att i lugn och ro äta vad som skulle bli världens bästa frukost, väl framme i kylen insåg jag att det inte skulle bli någon frukost, kylen var tom..

Men lika glad var jag för det (men gladast var nog räven), för det var ju trots allt världens bästa morgon, jag klär på mig och skuttar iväg till affären.


Detta skulle visa sig vara ett äventyr i sig..


Äventyret börjar i min trappuppgång där jag ser en granne, jag hälsar med världens trevligaste hej och vad får jag tillbaka? En tom blick och en liten nick..

Men det är ju världens bästa måndag så jag bryr mig inte så mycket om det utan jag fortsätter att tralla vidare..
Grannen var framför mig och öppnade dörren och gick ut, (notera nu att han visste att jag var bakom honom) tror ni han höll dörren öppen åt mig? Nej..

Men som sagt, världens bästa måndag..

Väl inne i affären stannar jag upp och ser mig omkring, tomma, trötta blickar överallt, ett "höstfunk" ligger som en tjock dimma..

Jag bestämmer mig för att göra ett litet experiment!

Om hat föder hat så borde motsatsen också fungera, dvs om jag är extra trevlig och glad emot alla, oavsett hur jävliga de är emot mig så borde de också bli på bättre humör.

Jag frågar en dam som står vid frukterna om vad hon skulle rekommendera för frukt nu under hösten, hon rekommenderade äpplen och vi småpratade lite om frukt och jag fick ett leende av henne, jag gick vidare.

För att göra en lång historia kort så lyckades jag få ytterligare tre leenden, mitt experiment var avklarat och lyckat..

Jag gick därifrån vetandes att jag, utan någon större ansträngning ifrån min sida gjort någons dag lite bättre, och det var ömsesidigt, min dag blev också lite bättre.

Detta lämnade mig dock med ett stort frågetecken, varför gör inte jag det här hela tiden? Varför gör inte alla andra det här hela tiden?

Om vi alla hade gjort något gott, trevligt, snällt, kalla det vad ni vill varje dag så hade världen varit en mycket, MYCKET trevligare plats..

Och det här är verkligen inte raketforskning vi pratar om, hälsa på folk, le åt folk, krama någon, vad som helst.. Var trevliga helt enkelt!


Jag tänker hur som helst göra världen till en gladare plats, tänker du?

Att följa flocken, fårmentalitet..

Hej kära barn, idag ska ni få lära er ett och annat om får och hur vi människor och fåren är väldigt lika.. Visst låter det intressant?

Ett får gör mer än att synas i skumma lambi-reklamer med tafsades små barn och att tralla omkring på gröna hagar och låta bää hela dagarna, de lever i en flock och majoriteten utav alla får har ingen fri vilja, de följer flocken.

Ganska logiskt egentligen, jag menar de är ju trots allt får, vad fan vet dom? Men ser ni likheterna med hur fåren lever och hur vi människor lever?


De flesta människor har inte heller någon fri vilja eller egna åsikter utan de följer efter majoriteten, detta syns klart och tydligt när det kommer till omröstningar av olika slag, det alternativet som har fått flest röster är oftast det man röstar på.

Ett annat exempel är när en grupp sitter och äter och ska beställa något att dricka, om den första personen beställer en cola så kommer majoriteten utav de resterande personerna i gruppen också att beställa en cola.

Med andra ord, fårmentalitet..

Det där är majoriteten, sen har vi en minoritet också, ledaren och "rebellen"..

Ledarens roll är ganska självklar, det är den personen som leder "flocken", och "rebellen" i brist på annat ord är den personen som har åsikter och en fri vilja, den som går emot strömmen helt enkelt..


Till poängen då, vi har alla egna åsikter och en egen vilja så var inte rädda för att visa dem, stå på er! var inget får..



Ps. Medan vi ändå är inne på får.. Det finns ett par får som är födda med en "defekt" gen som gör att när de blir för exalterade så svimmar de, ni har säkert hört talats om det här tidigare men det intressanta är att de svimmar av för att rädda resten av flocken..

Dvs om ett par vargar jagar fårflocken så kommer de "defekta" fåren att ta en för laget så att säga.. ds.

Evolution och genetik är så sjukt intressant..
Survival of the fittest..

Judge a book by its cover..

Till alla er besserwissrar, jag vet att ordspråket lyder "Dont judge a book by its cover", jag håller bara inte med..

Först och främst vill jag bara poängtera skillnaden mellan att granska och att döma någon/något, och det tänker jag göra med ett utav mina överpedagogiska exempel som jag vet att ni alla älskar..

Att granska något/någon är en sak som vi alla gör och vi gör det för att bilda oss en uppfattning om personen eller objektet.

Exempel: Du ser en apelsin för första gången, du lägger märke till att den är rund, att den är orange och du undrar antagligen hur den smakar. Du har alltså granskat objektet och bildat dig en snabb uppfattning om den.

Att döma något/någon är däremot en helt annan sak, du bildar dig en snabb uppfattning men du har förutfattade åsikter om objektet/personen.

Exempel: Du ser en apelsin och du tänker för dig själv, "jaha det är en apelsin, en sur jävla frukt, och äckligt skal har den också".
Självklart behöver det inte vara något negativt, man kan döma på ett positivt sätt också.

Med det sagt så hoppas jag att ni ser poängen och att vi kan lägga mina apelsiner bakom oss och gå vidare..


Vi blir alla granskade/dömda och det finns ingenting vi kan göra åt den saken men det vi kan göra är att ändra folks uppfattning om oss till något positivt och på så sätt bli bemötta på ett bättre sätt, mina damer och herrar låt mig presentera min kära vän, image..


Om du går klädd som en lodis, med slitna jeans, "smutsig" t-shirt och trasiga skor så kommer du också att bli uppfattad som en lodis, och i vissa fall också bemött som en lodis.
Hur snyggt det än må vara med slitna jeans och trasiga skor så är inte det här något positivt.

Är du däremot klädd propert, en skjorta, rena skor osv, ja då kommer du också bli uppfattad och bemött på ett helt annat sätt..

Väldigt logiskt, det är också därför i stort sätt alla kontor i hela världen har en dresscode..

Sen handlar "image" inte enbart om hur man ser ut utan hur man beter sig också, dvs din kroppshållning, hur du talar, hur du rör dig, etc etc.

För att göra en lång historia kort, vill ni bli bemötta på ett bättre sätt så tänk på er image, skaffa ett par rena och hela outfits så att ni ser "städade" ut, sträck på er och visa lite pondus och för i helvetes skull sluta använda slang, tala ordentligt!

ABC..

Det var en gång en liten man, med många talanger, finns mycket han kan.

Att få folk att skratta det kunde han minsann, men hans hopp och drömmar på nått sätt försvann.

Ni ser, den här lilla mannen är väldigt feg, han vågar helt enkelt inte ta ett sista steg.

Det slutar med att han inte får som an han vill, hans liv, karriär och kärleksliv står still.

Denne fege lille mannen har också ett namn, och snart får ni veta vad han inte kan.

Han heter Knut och har ett problem..
Knut kan inte gå på avslut..


Aja, det rimmade någorlunda i alla fall..


Till saken då, avslut..

Inom försäljning är det här det absolut viktigaste, går man inte på avslut så kan man inte få ett sälj, väldigt simpelt och väldigt logiskt.

Men hur är det utanför försäljning då, kan man få det man vill ha utan att be om det?
Jo, visst händer det ibland, av antingen slumpen eller av personer som förstår vad du vill ha och ger dig det utan att du bett om det.

Frågan är ju bara om man verkligen ska förlita sig på slumpen och andra människors uppfattningsförmåga och godhet, eller kan det kanske vara bra att ta saker och ting i egna händer?


Jag skulle rekommendera det sistnämnda.
Säg vad du vill och be om det!
Jag menar, antingen så får du det eller så får du det inte men du har i alla fall gjort något åt saken istället för att sitta där tyst och rulla på tummarna och hoppas på det bästa..


Tänk på det här nästa gång du är med en tjej/kille som du tycker om medan du tänker på om han/hon vill kyssas eller inte, gå på avslut!

Tänk på det här nästa gång du sitter med en kund och du har löst alla invändningar och kunden tycker det låter intressant, gå på avslut!

Tänk på det här nästa gång du planerar någonting med dina vänner och ingen kan komma på något att hitta på, gå på avslut!


Tänk på ABC!

ALWAYS BE CLOSING!

Så sjukt onödigt.. Visst var jag klyftig där?

Var ett tag sen jag uppdaterade bloggen men jag har engod anledning mina kära följare, alla tre utav er..

Jag har varit sjuk..

Feber, frossa, hosta, rinnande näsa etc.. Ja, hela paketet.. Ni kan börja tycka synd om mig nu föresten..


Åh vad jag hatar förkylningar, jag är nog inte ensam i världen om att hata förkylningar men jag hatar det nog lite mer än de flesta,

Jag HATAR att vara hjälplös, att vara så ynklig och patetisk medan jag ligger där och tycker synd om mig själv, att jag måste förbereda mig mentalt i en halvtimme för att kunna gå på toaletten.. Att jag mer eller mindre kan bryta ihop och gråta för att jag inte orkar sträcka mig efter näsduken som hamnat på golvet..

Men sen hatar jag något mer än allt det där, det som jag hatar absolut mest i hela världen.. Att slösa bort massa tid..

Mina damer och herrar, ni anar inte hur mycket jag hatar att slösa bort min tid, och vad gör man när man är sjuk? Man sitter och glor på tv, försöker hänga med i det man tittar på men det går ju som det går med tanke på att man är helt hjärndöd, sitta vid datorn funkar ibland, sen blir man illamående och måste lägga sig ner igen och stirra på taket.. Kort och gott så slösar man bort en massa tid!

Tre eller fyra dagar mer eller mindre åt helvete pga den här jävla förkylning, inser ni vad mycket jag hade kunnat göra på de här dagarna om jag inte hade legat gråtandes i fosterställning medan jag kämpade för mitt liv? En hel del..


Jag kanske är lite bitter men nu är hur som helst förkylning på väg att avta och jag kan återgå till att vara en någorlunda normal människa igen men jag tycker verkligen att förkylningar är så sjukt onödiga..


Dagens i lands problem..
Folk dör i andra länder, barn svälter och världen håller på att gå under och jag har mage att klaga på en förkylning..

Rätt och fel.. Existerar det?

Vi har alla någon gång tänjt på gränserna lite, utav vilka anledningar spelar ingen som helst roll.. Vi tänjer på gränserna och vi fortsätter att tänja på gränserna och till slut vet vi inte vad som är rätt och vad som är fel längre..

Jag personligen tror inte att det existerar något rätt eller fel, utan det som existerar är konsekvenserna utav våra handlingar.

Det här kan diskuteras och jag är säker på att det är många som inte delar min åsikt men det är okej, vi har alla rätt till våran egen åsikt.


Exempel: Är det fel att ta någons liv? De flesta hade svarat ja, men är det fortfarande fel att ta någons liv om det skulle rädda livet på någon annan eller miljoner andra för den delen?

Det är exakt samma handling så hur kan det ena vara rätt medan det andra är fel?


Och det är här min teori kommer in i bilden.. Det finns ingen/inget som med 100% säkerhet kan säga vad som är rätt eller vad som är fel, det är abstrakt och det varierar från person till person men konsekvenser är en sak som som existerar i allt vi gör, oavsett om det är något stort, något litet, om det är avsiktligt eller inte.. Det är konkret, det finns ALLTID konsekvenser.


Nu startade jag inte den här bloggen för att försöka vara filosofisk eller försöka lösa livets alla frågor utan bloggen handlar om att hjälpa andra med saker som har hjälpt mig genom åren, påminna mig/oss om vissa saker osv. Nu är jag som sagt en säljare och mycket utav det jag skriver här relateras till försäljning och detta inlägg är inget undantag..


Vill man lyckas inom försäljning så måste man tänja på gränserna..(Gäller dock inte enbart inom försäljning)

Om du kan sälja till en kund som inte har någon som helst användning för din produkt, ska du kunna göra det..
Om du kan få ett sälj på "oschysst" sätt, ska du kunna göra det.. (Notera att jag skrev oschysst och inte olagligt, stor skillnad.)
Om du kan få ett sälj genom att ljuga om vart du kommer ifrån, din livssituation, ditt namn etc.. Ska du kunna göra det..


För att göra en redan lång historia lite kortare, moralen får inte stå i vägen för din framgång..



Citat: "I krig och i kärlek är allting tillåtet"
"I försäljning är det mesta tillåtet."

Man kan inte förlora något man inte har..

Det är ganska logiskt att man inte vill förlora något man tycker om och håller kärt, vare sig om det är ens partner, ett jobb eller vad som helst men man kan inte förlora något man inte har..


Ett "fel" som många gör, inklusive jag är att tappa fokus från nuet och låta sig drömmas bort i framtiden, det är bra på ett sätt men farligt, väldigt farligt.. Låt mig förklara mina barn..



Du har precis börjat träffa en man/kvinna som du är intresserad utav, ni klickar och allt går klockrent.. Ganska vanligt att man tänker framåt och ser sig själv med den här personen om ett år osv, vissa kanske tänker ännu längre fram, ni är gifta och har 3 barn och allt är alldeles strålande..

Man "investerar" inte sig själv i personen och verkligheten som man borde göra utan istället så "investerar" man i drömmen, i framtiden och i ett sånt här tidigt skede är det mycket som kan gå fel..

Personen kanske tycker om dig jätte mycket men då kommer hans/hennes ex in i bilden, de hade varit ett par i 5år innan de gjorde slut och de älskar fortfarande varandra, du glöms snabbt bort och du har nu "förlorat" henne/honom..


Ett annat "fel" många gör är att eftersom de är så pass "investerade" i drömmen är att de i detta exemplet inte känner personen så väl och antagit personliga drag som kanske inte existerar hos personen eller missat personliga drag som existerar hos den här personen..

Exempel: Personen du precis har träffat har hemska humör svängningar men eftersom du inte visste om det så existerade inte de här svängningarna i drömmen och du vilse leder dig själv, du höjer förväntningarna för att sen bli besviken..


Låt mig göra något nytt och dra paralleller om det här till försäljning.


Du håller på att bearbeta en kund, kunden har visat ett intresse för en stor order, allt är mer eller mindre klappat och klart men kunden vill tänka på det över helgen, du tar ut segern i förväg och är jätteglad..
Nu är det äntligen måndag och du ringer upp kunden men du får inget besked, kunden har inte hunnit ta tag i det, du återkommer imorgon, samma sak där, du återkommer och återkommer, till slut tröttnar kunden och tackar nej och du har återigen förlorat någonting som du inte har för att du var för "investerad" i drömmen.

Hade du istället inte varit rädd för att tappa kunden, tagit det förutsättningslöst och sagt till kunden att du har tills på måndag på dig, får jag inte definitivt besked av dig då så går jag vidare.. Och skulle det vara så att kunden inte har ett besked till dig på måndag, ja.. Synd..
Den tiden du sparar på att lägga ner på den kunden kommer löna sig i längden hos någon annan och sen är chansen mycket större att kunden kommer att höra av sig själv och säga att de vill ha tjänsten om man redan har släppt dem..

En väldigt trevlig bonus..


Så, mina damer och herrar.. Dagens läxa är, fokusera på nuet och dröm inte bort för långt, det gör ont när drömmen spricker.

Upp med hakan, tänk positivt.. Varför?

Så fort något negativt sker eller så fort man stöter på ett problem får man höra alla dessa klyschor.. Men du, tänk positivt, upp med hakan.. äh, det kunde ha varit mycket värre etc etc.

Men Varför får man det? Är det för att personen i andra änden inte bryr sig om dina problem? Mycket möjligt.. Jag menar alla har vi problem, livet är inte en dans på rosor, varför ska personen bry sig om dina problem när den själv har sina problem att tänka på? Eller så kanske det ligger någonting i alla dessa klyschor?

Jag tror att det är lite både och faktiskt, men fördelarna med att kunna tänka positivt vid problemlösning är enorma..

Att kunna hålla sig lugn och sansad, utvärdera situationen och på ett metodiskt sätt hitta den bästa lösningen på problemet och inte få panik och stressa sig fram till ett beslut som bara förvärrar situationen.


Jag har en väldigt bra mental övning som kommer att hjälpa er när det kommer till positivt tänkande vid ett problem, dvs om ni är villiga att ge den en ärlig chans.


För varje negativ sak som sker, ska du komma på tre positiva saker som det negativa för med sig..

Exempel: Du blir sparkad, ganska logiskt att man fokuserar på det negativa, vad ska jag ta mig till nu? Hur ska jag betala mina räkningar? Hur ska jag hitta ett nytt jobb? osv. Man får panik, mår dåligt och allt går åt helvete..

Men om man istället fokuserar på det positiva, du blir sparkad. Bra! Nu kan jag äntligen jobba med något annat som jag verkligen tycker om, kanske studera.. Jag slipper mina dryga chefer, den erfarenheten jag har fått på det här jobbet kommer verkligen värderas högt när jag söker ett nytt jobb, mitt cv ser mycket bättre ut nu. etc.


Du har alltså tre positiva saker som en negativ sak medför, dvs att det positiva överväldigar det negativa och du drabbas inte av panik och då kan du ta dig ur situationen på ett mycket bättre sätt..


Nu är ju förvisso allting relativt, vissa saker är svårare hitta något positivt i men ge det en chans, den här övningen har hjälpt mig väldigt mycket här i livet och det kommer det göra för er också.


Och jag är väl medveten om att det låter som något ifrån "the secret" men den här övningen handlar inte om att på ett magiskt sätt få universum att ge dig det du vill ha bara för att du tänker på det, utan det här är ett verkligt och effektivt sätt att lösa problem på.

Lycka till..


Nu jävlar ska det lösas problem här!

Till alla er som hatar försäljare.. Du är en själv..

Vi är alla försäljare, vissa utav oss har det som ett yrke men vi är alla försäljare i det vardagliga livet.

Vi säljer oss själva, vi säljer varandra och vi säljer produkter.. Jag vet att det låter väldigt fel, men jag ska förklara.


När du ska på en dejt, då är du en försäljare..
Inte fan säger du att du är 32, bor hemma hos dina föräldrar, är arbetslös och spenderar dagarna med att spela datorspel..
Du säger att du bor med föräldrarna för att finnas där för dem, att de är gamla och de behöver din hjälp.
Du säger att du sa upp dig från ditt förra jobb för att starta eget, och håller nu på med att fixa allt, planera osv så att inget ska gå fel när du väl startar företaget.

Du ljuger inte utan du vinklar sanningen till din fördel, fokuserar på de positiva istället för det negativa.


På en arbetsintervju är du en försäljare och förhoppningsvis en bra annars får du inte jobbet, oavsett hur bra ditt cv är.

Om inte personen som sköter rekryteringen tycker om dig så har du inte jobbet, du måste ha en bra kundkontakt, få personen att skratta lite och slappna av..


Vi är som sagt alla försäljare, vissa mer än andra, vissa duktigare än andra men vi är alla försäljare..


Tänk på det här nästa gång du stöter på en försäljare och försök att ta lärdom utav honom/henne..

För jag GARANTERAR er att det kommer att hjälpa er i framtiden..

Fuckit..

Folk är fega, de flesta i alla fall.

Det tas alldeles för få risker, små som stora, de tas inte..

Först måste man tänka igenom ett beslut 300gånger, sen måste man konsultera 20 vänner och höra vad de hade gjort, kanske skriva någon tråd på något forum allt för att minimera risken.


Risken är för mig i alla fall en stor del utav själv grejen när det kommer till att beslut, jag vill inte ta den säkra, tråkiga vägen, och jag vill absolut inte veta hur allting kommer att sluta..


Att ta risker är en del av livet..


Tänkte presentera ett begrepp som hjälpt mig en hel del, eller, det är mer än bara ett begrepp, det är en attetyd.. Det är.. Fuckit!

Att ha ett beslut att ta, nackdelarna kanske överväger fördelarna men beslutet handlar om någonting du verkligen vill.. Att bara kunna gå, fuckit! och köra, ta risken och göra ett försök..


Om något går fel, det finns ingenting du kan göra åt saken, att återigen bara gå, fuckit! och sluta älta på det..


Jag har en stor svaghet för citat och ordspråk, och det finns ett citat, hur klyschigt det än är som jag verkligen tycker om..
"ångra inte det du har gjort, ångra det du inte har gjort".


Och det är sant, jag vill inte ligga i min dödsbädd och se tillbaka på mitt liv som en förutsägbar film, där man vet vad som kommer att ske flera kilometer innan, jag vill ha lite överraskningar, jag vill kunna tänka tillbaka och säga för mig med ett litet leende, "haha, vad fan tänkte jag på där?".


Dagens läxa mina barn, ta lite risker, var lite spontana.. Fuckit!
För helt seriöst.. Vad är det värsta som kan hända?

Motivation+produktivitet=Ett steg närmare målet.

Alla har vi dessa dagar, klockan ringer och istället för att hoppa upp ur sängen så snoozar man i en timme..

När man väl är uppe så orkar man knappt göra något, tvingar sig till jobbet/skolan och när man väl är där så tvingar man sig själv att göra det som förväntas av en, kanske en liten underprestation, jag menar.. Nån gång ibland skadar väl inte?
Man intalar sig själv att man tar igen det imorgon..

Morgondagen har kommit och det är samma visa igen för idag är det torsdag och imorgon är det fredag och då är det helg..

Lätt att hamna i en sån här cirkel då man känner sig omotiverad, jag har hamnat där flera gånger och det har säkert ni också och vi vet alla hur svårt det är att bryta sig ur den här cirkeln.


Nu kanske ni undrar, varför ens bry sig? Jo! För om man istället hade gjort något produktivt med den tiden som man mer eller mindre slösat bort så hade man varit närmre sitt mål..

Exempel 1: Du vill gå ner i vikt och har satt upp som mål att gå ner 10kg på ett halvår, kilona kommer inte att försvinna på ett magiskt sätt den sista veckan..
Hade du tränat lite istället för att titta på den filmen, tagit en fika etc etc så hade du varit närmare ditt mål.

Exempel 2:Du vill bli arkitekt och du studerar till att bli det, all den tiden du lägger ner utanför skolan på saker som berör arkitektur kommer föra dig ett steg närmare till att bli en framgångsrik arkitekt..

Ganska logiskt..


Min poäng är att istället för att "slösa" bort sin tid så kan det vara bra att göra något produktivt istället, behöver inte vara något stort behöver inte vara något speciellt bara det är något..

Plus sidan är att man känner att man åstadkommit någonting den dagen och inte mår skit för att man suttit och degat hela tiden, vilket i sin tur leder till att man kommer att fortsätta att göra produktiva saker med sin tid..


Nu har jag gjort min produktiva sak för dagen, nu jävlar ska det degas! :)



Här får ni lite en liten motivationsfilm också. Enjoy!

"I have the pussy, I make the rules." Wrong, you have A pussy, I make the rules..

Helgen är över och jag har insett en sak med mig själv, eller snarare blivit påmind om en sak om mig själv.

Jag är kräsen, väldigt kräsen, speciellt när det kommer till kvinnor och sex.

En hel del saker måste klaffa för att jag ska bli intresserad, först och främst måste kvinnan se bra ut, inte nödvändigtvis på ett traditionellt slitz-omslags sätt men hon måste ha något som jag finner attraktivt hos henne.

Sen måste hon även ha något innanför pannan, hon skall klara av att hålla uppe en konversation och inte avsluta varje mening med "typ" eller "liksom".

Och sen det absolut viktigaste utav allt, humor.. Klarar hon inte av att få mig att skratta så är det kört.

Sen finns det en hel del andra saker också men som jag inte orkar gå in på just nu, men just för att jag är så pass kräsen så har jag stött på en hel del "problem", folk har missuppfattat min kräsenhet med ytlighet och det är fel.

Jag är inte ytligare än någon annan, skillnaden är att jag inte slösar bort min tid, är det så att jag inte finner dig intressant så kommer jag inte prata med dig och om jag gör det så är det ENBART för att vara artig men den konversationen kommer att avrundas ganska snabbt.


Meningslöst sex är ytterligare en sak som jag inte slösar bort min tid på, one night stands är inget för mig, jag har provat det ett par gånger och det sög lika hårt varje gång. (No pun intended)

Det krävs ganska mycket att få mig i sängs och har det kommet till det stadiet att jag har sex med någon så vill jag antagligen ha sex med den personen igen, förutsatt att sexet var bra självklart men jag vill verkligen inte dela min säng över natten med någon och jag vill verkligen inte äta frukost tillsammans eller följa någon till busen/köra hem någon på morgonen om det enbart är för sexets skull..

Jag runkar hellre, duschar och tar och lägger mig.


Och slutligen för att ge svar på tal på ett citat som jag har sött på väldigt ofta nu på senare tid,
"I have the pussy, I make the rules."

Wrong, you have A pussy.. I make the rules..

De fem magiska orden..

Har precis kommit tillbaka från kontoret där jag hade ett litet snack med cheferna och så fort jag gick innanför dörren så började minnena flöda..

Kollegorna, skrivborden, det hemska kaffet som smakade rost blandat med anabola, ringklockan.. Ahh.. Ringklockan, kan nästan höra det underbara plinget..
Tavlan med alla säljares namn och säljresultat, men framför allt så mindes jag känslan av att sitta vid datorn, headsettet på och att vara mitt i ett säljsamtal.

Kunde känna hur adrenalinet började pumpa.


Ni som jobbar med sälj kan hålla med mig om det här, ni andra missar faktiskt något fantastiskt, för den känslan man får när man fått en order, den går verkligen inte att beskrivas..

Men jag gör ett försök, föreställ er en blandning mellan en liten orgasm, smaken av vinstens sötma, känslan av att veckors/månaders hårt arbete äntligen börjat löna sig..
Att du tack vare din mun och din hjärna lyckats övertyga någon att mer eller mindre ge dig sina pengar..
Helt jävla underbart!

Och sen har vi då självklart de fem absolut vackraste, mest magiska orden i världen..



"Okej, vi kör på det!"

Ett nej är inte alltid ett nej..

Hem telefonen ringer och eftersom jag inte ger ut mitt hem nr så vet jag att det är en försäljare, leendet träder fram..

Är det något jag älskar så är det att sätta andra säljare på prov, se hur de tacklar mina invändning, vilken teknik de använder sig utav osv.


"Hejsan mitt namn är X och jag ringer ifrån X, söker personen som ansvarar för elen i hushållet."

30 sekunder senare..

"Okej men då får jag tacka för mig och önska dig en trevlig kväll."

Precis innan han lägger på ställer jag frågan, ger du upp så lätt?

Ett nej är inte alltid ett nej, ett nej är mer ett sätt att säga att "jag behöver mer information" eller "jag är inte övertygad än".


Låt oss sätta det här i ett annat perspektiv, du och din vän ska iväg och käka, din vän vill gå till burger king men du vill verkligen gå till Mcdonalds.

"Jag är sugen på Mcdonalds, ska vi dit?"
"Nej"

Inte fan ger man sig då, utan man ifrågasätter.. Varför inte?

"blablabla" <---- Förklaringen till varför vännen säger nej.

Nu gäller det att övertyga din vän att det går att lösa "blablabla".

Vännen är nöjd och du fick som du ville, ni går till Mcdonalds.


Dåligt exempel jag vet, men ni ser poängen hoppas jag.

Inte fan ger man upp så lätt, oavsett om det är inom försäljning, dagens middag, jobbet, flickvännen/pojkvännen etc etc.


Man får inte det man vill ha serverat på ett fat här i livet, man får kämpa för det.

Och mina damer och herrar.. Det gör man inte om man ger upp för lätt..



Ps. Har bytt el bolag.. ds.

Just when I thought I was out.. They pull me back in.

För drygt sex månader sen började jag jobba på en mediabyrå som annons säljare.

Hade hyfsade resultat, sålde bäst i hela sälj teamet varje månad men för drygt tre veckor sen ändrade ledning på vårat arbetsätt, och 80% av min kundstock försvann, jag sade upp mig.

Igår fick jag ett samtal av chefen, de vill ha tillbaka mig.

Nytt projekt, ett nytt mer slipat team, nytt lönesystem med bättre provision.

Och självklart det obligatoriska "fjäsket"..

Jag citerar chefen:
"jag har stött på många säljare i mina dar, och då menar jag verkligen MÅNGA och jag kan helt ärligt säga att du är en utav de bästa, vi vill ha tillbaka dig".

Kan man tacka nej till ett sånt här erbjudande?

Nej, det kan man inte.

Tre veckors arbetslöshet/semester är över för imorgon börjar
produktutbildningen och på måndag...

Ja, då smäller det!

Vem är shepherd och vad är framgång?

En 24årig man i Göteborg med ett enda mål just nu, att bli framgångsrik.

Är nog inte ensam i världen att ha det som mål men hur kommer man dit?

Ska man hitta ett jobb, jobba hårt? Sköta sig och visa framfötterna? Få en lön på 15 tusen? jobba 40 timmar i veckan?

25 år senare få en klocka och ett tack från VD:n.
Ytterligare 25 år senare få en till klocka, I GULD!

Räcker det?


Inte för mig..

Jag har kört det vanliga "knegar liret", jobbade nästan fyra år på ett och samma företag och skillnaden mellan första dagen och sista dagen var att jag kunde arbetet bättre, kände folket och visste vart man fyllde på kaffet.

FYRA ÅR!
Ingen ändring på lönen, ingen befordran, inget nytt ansvar.
Ingenting.
Fyra år mer eller mindre bortkastade, visst har jag ju lärt mig en hel del och fått lite erfarenhet men som sagt. Fyra år..


Så vad är alternativen? Starta eget? Komma på en unik affärsidé? Lägga ner all sin fritid på jobbet? Inte få ut lön de första åren?

Inse att affärsidén inte var så unik, och om den nu var det så var det för att att den sög och det inte fanns någon som helst efterfrågan.
Huvudvärk, förlorad sömn, glida ifrån vänner, familj och partner.
Och slutligen gå i konkurs.


Ska man bli kriminell kanske? Där finns pengar, status, respekt, en hierarki att klättra på.

Vi har alla någon gång sett en gangster rulle och satt oss in i en utav rollerna, känns bra tills de antingen dör eller blir fängslade.

Nej, inte värt det.



Finns många olika sätt att nå framgång på och jag har hittat mitt.

Jag ska bli en säljare.

Ursäkta mig, jag ÄR en säljare och det här är min väg till framgång.