Egoism.. En allmän syndrom..

Hade en diskussion tidigare idag med en vän angånde egosim och det fick mig att fundera lite och så oegoistisk som jag är tänkte jag dela med mig av mina funderingar..


Som ni säkert har märkt så är jag en man med många teorier men som det vackra ordspråket lyder, hellre en massa teorier än en massa skabb..

Till saken då..

Jag måste först bara påpeka att jag inte kan presentera något som stärker mina teorier över huvudtaget, förutom mitt logiska tänkande och det anser jag i alla fall vara en tillräckligt trovärdig källa, vad ni anser är mindre viktigt..

Min teori är följande, ALLA människor är egoistiska i grund och botten..

Vissa är mer egoistiska, vissa mindre, vissa visar det och andra inte.. (Fick man till ett litet rim där också.)
Skillnaden är att de som är "egoistiska" inte förnekar det..


Låt mig presentera kvällens exempel..

Exempel 1: Du och en annan person är strandsatta på en öde ö och det finns ingenting alls att äta, förutom en macka..
Du har nu tre möjliga val.

1. Du delar på mackan
2. Du äter hela mackan själv
3. Du ger den andra personen hela mackan

Majoriteten hade delat på mackan, några hade ätit hela mackan själva men ingen hade gett hela mackan till den andra personen.. INGEN..

Det exemplet kan diskuteras eftersom det är ett extremt fall och att överlevnads instinkten kommer in i bilden så jag bjuder på ett till lite mindre extremt exempel.

Exempel 2: Du och flickvännen/pojkvännen har tittat på film och käkat massa gott, det finns en chokladbit kvar och båda är sugna på den och ni diskuterar om vem ska få den sista biten, om du är mannen i det här scenariot kommer du antagligen ge med dig i hopp om att få "annat" lite senare = egoistiskt.
Eller om du nu inte har någon gömd agenda och ger med dig, så ville du ändå ha den sista biten innerst inne, alltså lät du inte din egoism flöda fritt.
En egoist hade i det läget inte tvekat en sekund på att ta den sista biten.

Sen har vi också den klassiska "goda" egoismen där personer gör massa gott för andra, de donerar pengar, ger hemlösa mat osv, de mår ju bra av att göra allt det där, alltså är det på ett eller annat plan också egoistiskt.


Nu är ju det här som sagt bara en teori och jag är inte så insatt i ämnet men det fina när det kommer till just teorier är att även om de inte stämmer så är de oftast svåra att motbevisa, speciellt om det handlar om abstrakta ämnen som det här.. Och om det nu mot all förmodan skulle motbevisas, ja då är det bara att vägra acceptera det och tjur-aktigt hålla sig fast vid sin teori och sina åsikter..
På så sätt är du en vinnare, och det är ju trots allt det som är meningen med livet, att vinna..


Och missförstå mig rätt nu är ni snälla, jag försöker absolut inte uppmuntra er till att bli mer egoistiska, utan mer att få er att sluta förneka det.
Om jag inte är helt ute och cyklar när det kommer till min begränsade kunskap om psykologi så är första steget att förstå och att acceptera ett "problem", accepterar vi att vi alla är egoistiska så kommer det här leda till vad jag vill kalla för motsatt egoism.
Motsatt egoism är när du ställs inför ett val och du väljer det oegoistiska valet för att du inte vill verka egoistisk, alltså kommer det här leda till att folk generellt kommer vara mindre egoistiska, och det är ju inte så fel eller hur?


Ps. Nu vet jag inte om det redan existerar ett begrepp för mitt spontant påhittade "motsatt egoism" fenomen men om det existerar så får ni gärna kommentera vad det egentligen heter och om det inte existerar så har jag patent på det och skulle det användas så kommer jag att stämma er. Ds.


Det var allt för mig, må väl era egoister..