Egoismens syskon.. Självförtroendet och uppmärksamhetsberoendet..

Nu är de faktiskt inte alls syskon utan det var mest för att kunna få en catchy titel.. Och om titeln är catchy så får man faktiskt böja på sanningen lite, tror ni mig inte så googla upp det..

Dagens ämne kära barn är självförtroendet, ens ego och uppmärksamhet/uppmärksamhetsberoendet.. Väldigt spännande, så poppa klart era popcorn, stäng av alla distraktioner som teven, stereon, pojkvännen/flickvännen och fokusera..


Jag kan till att börja med vara den första som medger att jag tycker om uppmärksamhet, jag tycker om komplimanger och även om jag själv anser att jag är bäst på allting så tycker jag om att höra det ifrån andra också.. Väldigt mycket faktiskt, allt som matar mitt hungriga ego tycker jag om väldigt väldigt mycket..

MEN med det sagt så har jag en gräns på hur långt jag går för att få all den här uppmärksamheten..

Visst, jag kan fiska för komplimanger ibland när självförtroendet kanske inte är på topp och egot måste matas och det varken skäms jag för eller ber om ursäkt för, det får mig att må bättre helt enkelt..

Men jag visar inte 90% utav mina bröst med världens djupaste u-ringning och jag har inte på mig en så kort kjol så att jag mina äggstockar fryser till is, främst för att jag inte har några äggstockar och jag tvivlar på att någon vill se mitt håriga bröst eller mina deformerade, fotbolls skadade ben..

Missförstå mig rätt nu, jag ser absolut inte ner på folk som gör i stort sätt allt för att få uppmärksamhet och går ut och festar med något som lämnar väldigt lite åt fantasin, om det får er att må bättre så kör på det, whatever floats your boat..

Jag är inte här för att dömma folk, jag vill förstå dessa personer och det jag undrar är över är om det är pga uppmärksamhetsberoendet, som så många klär sig som de gör och beter som de gör..


Kan det vara så att det är som vilket annat beroende som helst där man måste öka intaget mer och mer för varje gång för att få någon effekt? Kan det vara så att det krävs mer och mer för att mätta sitt ego?
Är det därför man ser folk dansa på baren halvnakna, hällandes sprit på sig själva och hångla upp varandra?
Är det därför man ser folk, främst tjejer lägga upp nakenbilder på sig själv på internet?


Jag vet inte, jag är faktiskt genuint nyfiken för det oroar mig lite, dels för att om det är ett beroende som får folk att bete sig på det sättet så finns risken, även om den är relativt liten för min del att jag i slutändan också hamnar där, och dels för att folk kan gå så pass långt för att få uppmärksamhet..

Jag personligen och jag vet att många andra tycker att man ska lämna lite åt fantasin, och att bete sig som drägg inte alls är så sexigt.. Fast å andra sidan så ändrar många sina åsikter ju längre in på natten man kommer..


En tanke jag hade bara, har något svaret så snälla berätta.. Jag är som sagt genuint nyfiken..

Egoism.. En allmän syndrom..

Hade en diskussion tidigare idag med en vän angånde egosim och det fick mig att fundera lite och så oegoistisk som jag är tänkte jag dela med mig av mina funderingar..


Som ni säkert har märkt så är jag en man med många teorier men som det vackra ordspråket lyder, hellre en massa teorier än en massa skabb..

Till saken då..

Jag måste först bara påpeka att jag inte kan presentera något som stärker mina teorier över huvudtaget, förutom mitt logiska tänkande och det anser jag i alla fall vara en tillräckligt trovärdig källa, vad ni anser är mindre viktigt..

Min teori är följande, ALLA människor är egoistiska i grund och botten..

Vissa är mer egoistiska, vissa mindre, vissa visar det och andra inte.. (Fick man till ett litet rim där också.)
Skillnaden är att de som är "egoistiska" inte förnekar det..


Låt mig presentera kvällens exempel..

Exempel 1: Du och en annan person är strandsatta på en öde ö och det finns ingenting alls att äta, förutom en macka..
Du har nu tre möjliga val.

1. Du delar på mackan
2. Du äter hela mackan själv
3. Du ger den andra personen hela mackan

Majoriteten hade delat på mackan, några hade ätit hela mackan själva men ingen hade gett hela mackan till den andra personen.. INGEN..

Det exemplet kan diskuteras eftersom det är ett extremt fall och att överlevnads instinkten kommer in i bilden så jag bjuder på ett till lite mindre extremt exempel.

Exempel 2: Du och flickvännen/pojkvännen har tittat på film och käkat massa gott, det finns en chokladbit kvar och båda är sugna på den och ni diskuterar om vem ska få den sista biten, om du är mannen i det här scenariot kommer du antagligen ge med dig i hopp om att få "annat" lite senare = egoistiskt.
Eller om du nu inte har någon gömd agenda och ger med dig, så ville du ändå ha den sista biten innerst inne, alltså lät du inte din egoism flöda fritt.
En egoist hade i det läget inte tvekat en sekund på att ta den sista biten.

Sen har vi också den klassiska "goda" egoismen där personer gör massa gott för andra, de donerar pengar, ger hemlösa mat osv, de mår ju bra av att göra allt det där, alltså är det på ett eller annat plan också egoistiskt.


Nu är ju det här som sagt bara en teori och jag är inte så insatt i ämnet men det fina när det kommer till just teorier är att även om de inte stämmer så är de oftast svåra att motbevisa, speciellt om det handlar om abstrakta ämnen som det här.. Och om det nu mot all förmodan skulle motbevisas, ja då är det bara att vägra acceptera det och tjur-aktigt hålla sig fast vid sin teori och sina åsikter..
På så sätt är du en vinnare, och det är ju trots allt det som är meningen med livet, att vinna..


Och missförstå mig rätt nu är ni snälla, jag försöker absolut inte uppmuntra er till att bli mer egoistiska, utan mer att få er att sluta förneka det.
Om jag inte är helt ute och cyklar när det kommer till min begränsade kunskap om psykologi så är första steget att förstå och att acceptera ett "problem", accepterar vi att vi alla är egoistiska så kommer det här leda till vad jag vill kalla för motsatt egoism.
Motsatt egoism är när du ställs inför ett val och du väljer det oegoistiska valet för att du inte vill verka egoistisk, alltså kommer det här leda till att folk generellt kommer vara mindre egoistiska, och det är ju inte så fel eller hur?


Ps. Nu vet jag inte om det redan existerar ett begrepp för mitt spontant påhittade "motsatt egoism" fenomen men om det existerar så får ni gärna kommentera vad det egentligen heter och om det inte existerar så har jag patent på det och skulle det användas så kommer jag att stämma er. Ds.


Det var allt för mig, må väl era egoister..

Helgens bravader.. Boskap och våldtäktskrogar..

Helgen var då återigen över och jag vet att ni alla sitter som barn vid julafton och väntar på att öppna era julklappar och få veta vad jag har hittat på för busigt, väntan är över gott folk, låt mig berätta..

På fredagen blev det utgång med ett par vänner som jag inte hade träffat på länge, vänner som flyttat, jobbat utomlands, glidit ifrån.. Det var kort sagt kul, inget speciellt som hände dock utan det blev en helt vanlig ute kväll.

Bortsett ifrån allt klängande då..

För er som inte visste det så är jag nykterist på heltid, jag dricker i stort sätt aldrig, händer att jag blir sugen ibland men det är väldigt sällan.
Att gå ut som nykter är en speciell upplevelse för er som aldrig varit med om det, det känns som att du bara blir intelligentare och de andra bara tappar det mer och mer, jag gillar den känslan, den känslan är bra för mitt ego, den känslan säger att jag är bättre än er.. Men man kanske inte ska tro på allt den känslan säger, egot har ju sabbat för en tidigare.

Jag har hur som helst absolut inga problem med att ha kul ute när jag är nykter, jag har lärt mig att släppa loss och jag kan hantera alla fyllesvin men en sak som fortfarande får mig att vilja gaffla er i ögat, är allt klängande..

VARFÖR?! Måste ni hänga på mig? TA PÅ MIG ÖVERALLT?! Och andas två millimeter ifrån mitt ansikte? Jag ser er, backa lite.. Jag hör er, BACKA lite.. Och nej jag uppskattar inte antastningen, sluta ta på mig!

Det och boskaps-effekten* gjorde att kvällen fick tre tummar upp utav fem möjliga, trevligt men inget speciellt..


*Boskaps-effekten = när massa kåta människor trängs som boskap på en speciell plats i klubben, händerna brukar oftast vara överallt och tafsa och ju närmare man kommer tre snåret desto mer börjar det gå över till en stor orgie. De första orgie-tecknen är oftast, fyllehångel och torrjuckande.



På lördagen blev det betydligt lugnare, brorsan lyckades övertala mig att crasha ett födelsedagskalas som två utav hans vänner hade.
De skulle ha kalaset på en kvarterskrog mitt ute i ingenstans och när jag säger mitt ute i ingenstans så menar jag just, mitt ute i ingenstans..
Om jag inte minns helt fel så låg krogen på en bakgata i ett mindre industri område, hela vägen dit var fylld av massa våldtäkts gränder och passande nog rann det även en liten flod bredvid där man bekvämt kan dumpa ett lik.. Kalaskul!

Själva krogen var ett skämt i sig, temat var ett tappert men misslyckat försök till en sportbar/western saloon, det var max 18 pers där och 15 utav dem var med födelsedagsbarnens sällskap.
Och skylten vid krogens ingång gjorde min kväll och jag skrattar fortfarande högt när jag tänker på skylten, jag LOLAR! Det stod, "krogens namn" följt av, Restaurang, bar och nattklubb.. NATTKLUBB?!

Kvällen var faktiskt överaskande kul, trevligt och roligt folk så jag klagar absolut inte, men jag märkte en sak, hur handlingsförlamad jag var och att jag var tvungen att anstränga mig för att få igång en konversation, det var längesen jag var tvungen att göra det och det fick mig att inse en sak.

Att vara social är något man måste träna på, det är inget som kommer naturligt, i alla fall inte till en början.
Tror ni mig inte så föreställ er följande scenario, världens socialaste person sitter inlåst hemma utan någon mänsklig kontakt i en, två månader, den personen kommer garanterat att ha det tufft nästa gång han/hon träffar en annan människa..

Och det är precis det som har hänt mig, jag är inte ens i närheten av att vara lika social som jag var för två, tre år sen när jag var ute varje helg och minglande och träffade nytt folk, det är en muskel som måste tränas, som vilken annan muskel som helst..


Så nu blir det hårdträning som gäller..

Dags för förändring..

Ja, som rubriken lyder så är det dags för förändring och ni som är uppmärksamma har märkt vad som har förändrats och för er andra, låt mig berätta.

Det är bloggen..

När jag startade bloggen var det tänkt att den skulle fungera som ett "anteckningsblock" för mig, ett sätt att ta det jag har lärt mig och försöka lära ut det och på sätt dels gå in djupare på ämnet och förhoppningsvis lära mig något nytt, och dels repetera det, det sägs ju att det bästa sättet att lära sig något är att lära ut det till andra.
En annan tanke var att dela med mig av saker och ting som har hjälpt mig i både mitt yrkesliv och i mitt privatliv, blandat med lite allmänt skitsnack och en jävla massa försäljning, främst hur man kan anpassa försäljningen till det vardagliga livet och se försäljningsyrket från ett helt annat perspektiv.


Jag har avsiktligt försökt hålla det lagom personligt, fokuserat mer på ämnet än mig själv som person, det kommer att ändras nu.

Bloggen kommer att bli lite mer personlig men den kommer fortfarande att följa samma röda tråd, dvs försäljning.

Varför alla dessa förändringar kanske någon frågar sig? Jo, för att jag kommer att börja studera nu i december, kom nämligen in på en kurs som jag var väldigt sugen på.

Kursen är en två årig ky-utbildning och handlar om försäljning och marknadsföring, och eftersom jag ska börja studera så kommer det att dröja ett tag innan jag blir en framgångsrik säljare så därav alla dessa förändringar.


Men jag håller tummarna och jag uppmanar er att göra detsamma om att mitt liv kommer innehålla tillräckligt många roliga, intressanta och lärorika händelser så att både jag och ni som följer bloggen blir nöjda.


Och slutligen så avrundar vi det här med ett citat..

"When you are through changing, you are through."

Hat föder hat..

Väckarklockan ringer och jag studsar upp ur sängen, jag vaknade verkligen på rätt sida idag.

I min värld sken solen, fåglar kvittrade, det var guld och gröna skogar.

Med ett stort och brett leende skuttade jag fram till kylen för att i lugn och ro äta vad som skulle bli världens bästa frukost, väl framme i kylen insåg jag att det inte skulle bli någon frukost, kylen var tom..

Men lika glad var jag för det (men gladast var nog räven), för det var ju trots allt världens bästa morgon, jag klär på mig och skuttar iväg till affären.


Detta skulle visa sig vara ett äventyr i sig..


Äventyret börjar i min trappuppgång där jag ser en granne, jag hälsar med världens trevligaste hej och vad får jag tillbaka? En tom blick och en liten nick..

Men det är ju världens bästa måndag så jag bryr mig inte så mycket om det utan jag fortsätter att tralla vidare..
Grannen var framför mig och öppnade dörren och gick ut, (notera nu att han visste att jag var bakom honom) tror ni han höll dörren öppen åt mig? Nej..

Men som sagt, världens bästa måndag..

Väl inne i affären stannar jag upp och ser mig omkring, tomma, trötta blickar överallt, ett "höstfunk" ligger som en tjock dimma..

Jag bestämmer mig för att göra ett litet experiment!

Om hat föder hat så borde motsatsen också fungera, dvs om jag är extra trevlig och glad emot alla, oavsett hur jävliga de är emot mig så borde de också bli på bättre humör.

Jag frågar en dam som står vid frukterna om vad hon skulle rekommendera för frukt nu under hösten, hon rekommenderade äpplen och vi småpratade lite om frukt och jag fick ett leende av henne, jag gick vidare.

För att göra en lång historia kort så lyckades jag få ytterligare tre leenden, mitt experiment var avklarat och lyckat..

Jag gick därifrån vetandes att jag, utan någon större ansträngning ifrån min sida gjort någons dag lite bättre, och det var ömsesidigt, min dag blev också lite bättre.

Detta lämnade mig dock med ett stort frågetecken, varför gör inte jag det här hela tiden? Varför gör inte alla andra det här hela tiden?

Om vi alla hade gjort något gott, trevligt, snällt, kalla det vad ni vill varje dag så hade världen varit en mycket, MYCKET trevligare plats..

Och det här är verkligen inte raketforskning vi pratar om, hälsa på folk, le åt folk, krama någon, vad som helst.. Var trevliga helt enkelt!


Jag tänker hur som helst göra världen till en gladare plats, tänker du?

Att följa flocken, fårmentalitet..

Hej kära barn, idag ska ni få lära er ett och annat om får och hur vi människor och fåren är väldigt lika.. Visst låter det intressant?

Ett får gör mer än att synas i skumma lambi-reklamer med tafsades små barn och att tralla omkring på gröna hagar och låta bää hela dagarna, de lever i en flock och majoriteten utav alla får har ingen fri vilja, de följer flocken.

Ganska logiskt egentligen, jag menar de är ju trots allt får, vad fan vet dom? Men ser ni likheterna med hur fåren lever och hur vi människor lever?


De flesta människor har inte heller någon fri vilja eller egna åsikter utan de följer efter majoriteten, detta syns klart och tydligt när det kommer till omröstningar av olika slag, det alternativet som har fått flest röster är oftast det man röstar på.

Ett annat exempel är när en grupp sitter och äter och ska beställa något att dricka, om den första personen beställer en cola så kommer majoriteten utav de resterande personerna i gruppen också att beställa en cola.

Med andra ord, fårmentalitet..

Det där är majoriteten, sen har vi en minoritet också, ledaren och "rebellen"..

Ledarens roll är ganska självklar, det är den personen som leder "flocken", och "rebellen" i brist på annat ord är den personen som har åsikter och en fri vilja, den som går emot strömmen helt enkelt..


Till poängen då, vi har alla egna åsikter och en egen vilja så var inte rädda för att visa dem, stå på er! var inget får..



Ps. Medan vi ändå är inne på får.. Det finns ett par får som är födda med en "defekt" gen som gör att när de blir för exalterade så svimmar de, ni har säkert hört talats om det här tidigare men det intressanta är att de svimmar av för att rädda resten av flocken..

Dvs om ett par vargar jagar fårflocken så kommer de "defekta" fåren att ta en för laget så att säga.. ds.

Evolution och genetik är så sjukt intressant..
Survival of the fittest..

Judge a book by its cover..

Till alla er besserwissrar, jag vet att ordspråket lyder "Dont judge a book by its cover", jag håller bara inte med..

Först och främst vill jag bara poängtera skillnaden mellan att granska och att döma någon/något, och det tänker jag göra med ett utav mina överpedagogiska exempel som jag vet att ni alla älskar..

Att granska något/någon är en sak som vi alla gör och vi gör det för att bilda oss en uppfattning om personen eller objektet.

Exempel: Du ser en apelsin för första gången, du lägger märke till att den är rund, att den är orange och du undrar antagligen hur den smakar. Du har alltså granskat objektet och bildat dig en snabb uppfattning om den.

Att döma något/någon är däremot en helt annan sak, du bildar dig en snabb uppfattning men du har förutfattade åsikter om objektet/personen.

Exempel: Du ser en apelsin och du tänker för dig själv, "jaha det är en apelsin, en sur jävla frukt, och äckligt skal har den också".
Självklart behöver det inte vara något negativt, man kan döma på ett positivt sätt också.

Med det sagt så hoppas jag att ni ser poängen och att vi kan lägga mina apelsiner bakom oss och gå vidare..


Vi blir alla granskade/dömda och det finns ingenting vi kan göra åt den saken men det vi kan göra är att ändra folks uppfattning om oss till något positivt och på så sätt bli bemötta på ett bättre sätt, mina damer och herrar låt mig presentera min kära vän, image..


Om du går klädd som en lodis, med slitna jeans, "smutsig" t-shirt och trasiga skor så kommer du också att bli uppfattad som en lodis, och i vissa fall också bemött som en lodis.
Hur snyggt det än må vara med slitna jeans och trasiga skor så är inte det här något positivt.

Är du däremot klädd propert, en skjorta, rena skor osv, ja då kommer du också bli uppfattad och bemött på ett helt annat sätt..

Väldigt logiskt, det är också därför i stort sätt alla kontor i hela världen har en dresscode..

Sen handlar "image" inte enbart om hur man ser ut utan hur man beter sig också, dvs din kroppshållning, hur du talar, hur du rör dig, etc etc.

För att göra en lång historia kort, vill ni bli bemötta på ett bättre sätt så tänk på er image, skaffa ett par rena och hela outfits så att ni ser "städade" ut, sträck på er och visa lite pondus och för i helvetes skull sluta använda slang, tala ordentligt!

ABC..

Det var en gång en liten man, med många talanger, finns mycket han kan.

Att få folk att skratta det kunde han minsann, men hans hopp och drömmar på nått sätt försvann.

Ni ser, den här lilla mannen är väldigt feg, han vågar helt enkelt inte ta ett sista steg.

Det slutar med att han inte får som an han vill, hans liv, karriär och kärleksliv står still.

Denne fege lille mannen har också ett namn, och snart får ni veta vad han inte kan.

Han heter Knut och har ett problem..
Knut kan inte gå på avslut..


Aja, det rimmade någorlunda i alla fall..


Till saken då, avslut..

Inom försäljning är det här det absolut viktigaste, går man inte på avslut så kan man inte få ett sälj, väldigt simpelt och väldigt logiskt.

Men hur är det utanför försäljning då, kan man få det man vill ha utan att be om det?
Jo, visst händer det ibland, av antingen slumpen eller av personer som förstår vad du vill ha och ger dig det utan att du bett om det.

Frågan är ju bara om man verkligen ska förlita sig på slumpen och andra människors uppfattningsförmåga och godhet, eller kan det kanske vara bra att ta saker och ting i egna händer?


Jag skulle rekommendera det sistnämnda.
Säg vad du vill och be om det!
Jag menar, antingen så får du det eller så får du det inte men du har i alla fall gjort något åt saken istället för att sitta där tyst och rulla på tummarna och hoppas på det bästa..


Tänk på det här nästa gång du är med en tjej/kille som du tycker om medan du tänker på om han/hon vill kyssas eller inte, gå på avslut!

Tänk på det här nästa gång du sitter med en kund och du har löst alla invändningar och kunden tycker det låter intressant, gå på avslut!

Tänk på det här nästa gång du planerar någonting med dina vänner och ingen kan komma på något att hitta på, gå på avslut!


Tänk på ABC!

ALWAYS BE CLOSING!

Så sjukt onödigt.. Visst var jag klyftig där?

Var ett tag sen jag uppdaterade bloggen men jag har engod anledning mina kära följare, alla tre utav er..

Jag har varit sjuk..

Feber, frossa, hosta, rinnande näsa etc.. Ja, hela paketet.. Ni kan börja tycka synd om mig nu föresten..


Åh vad jag hatar förkylningar, jag är nog inte ensam i världen om att hata förkylningar men jag hatar det nog lite mer än de flesta,

Jag HATAR att vara hjälplös, att vara så ynklig och patetisk medan jag ligger där och tycker synd om mig själv, att jag måste förbereda mig mentalt i en halvtimme för att kunna gå på toaletten.. Att jag mer eller mindre kan bryta ihop och gråta för att jag inte orkar sträcka mig efter näsduken som hamnat på golvet..

Men sen hatar jag något mer än allt det där, det som jag hatar absolut mest i hela världen.. Att slösa bort massa tid..

Mina damer och herrar, ni anar inte hur mycket jag hatar att slösa bort min tid, och vad gör man när man är sjuk? Man sitter och glor på tv, försöker hänga med i det man tittar på men det går ju som det går med tanke på att man är helt hjärndöd, sitta vid datorn funkar ibland, sen blir man illamående och måste lägga sig ner igen och stirra på taket.. Kort och gott så slösar man bort en massa tid!

Tre eller fyra dagar mer eller mindre åt helvete pga den här jävla förkylning, inser ni vad mycket jag hade kunnat göra på de här dagarna om jag inte hade legat gråtandes i fosterställning medan jag kämpade för mitt liv? En hel del..


Jag kanske är lite bitter men nu är hur som helst förkylning på väg att avta och jag kan återgå till att vara en någorlunda normal människa igen men jag tycker verkligen att förkylningar är så sjukt onödiga..


Dagens i lands problem..
Folk dör i andra länder, barn svälter och världen håller på att gå under och jag har mage att klaga på en förkylning..